Introduktion till praktiska vardagsövningar

Syfte

Barn är delaktiga i vardagliga sysslor. Att hjälpa barnet att göra det själv stärker självkänslan." Hjälp mig att göra det själv." citat av Maria Montessori ur Barnasinnet.

Praktiska vardagsövningar tränar barnet i:

  • grundläggande övningar som t.ex. att hälsa, använda toaletten etc.
  • motorik
  • omsorg för miljön
  • omsorg av skötsel av sig själv
  • artighet och uppförande

Syften med praktiska vardagsövningar samt även med övrig Montessorimateriel:

  • utvecklar oberoende och självständighet
  • utvecklar koncentrationsförmågan
  • utvecklar känsla för ansvar
  • utvecklar karaktär och personlighet
  • utvecklar känsla för ordning
  • utvecklar motoriken
  • utvecklar öga/hand-koordinationen
  • utvecklar förståelse för sin egen kultur och för andra människors levnadssätt

 

Vi vuxna skaffar oss kunskaper genom att lära in olika saker. Barnet absorberar kunskaper genom att leva. Montessori kallar denna mentala verksamhet för det absorberande sinnet.

"Barn är utrustade med okända krafter, som kan visa oss vägen till en strålande framtid.Om vi verkligen vill ha en ny värld måste målet för fostran och undervisning vara att utveckla dessa dolda möjligheter."(Signert, Maria Montessori Anteckningar ur ett liv)

 

Introduktion till sensorisk materiel

Syftet med sensorisk materiel

Det är viktigt att träna alla sina sinnen syn, hörsel, smak och lukt inom Montessoripedagogiken.

Sinnena är våra kontaktpunkter med omgivningen.

Sensoriska intryck skapar grunden för intellektuell utveckling.

Genom att arbeta med de sensoriska materielen lär sig barnen på ett konkret sätt att uppfatta abstrakta begrepp som t.ex. lång/kort, låg/hög etc.

De lär sig även geometriska begrepp som kvadrat, cirkel, triangel etc.

Händerna är mycket viktiga i inlärningsprocessen.

"Händerna står alltså i förbindelse med det mentala livet,….. Barnets intelligens kan utvecklas till en viss nivå utan händernas hjälp. Men om det utvecklas tillsammans med händerna når det en högre nivå, och barnets personlighet blir starkare. (Montessori, Barnasinnet)

De sensoriska materielen stimulerar:

  • Intellektuell utveckling – Barnen får en konkret upplevelse av abstrakta begrepp.
  • Motorisk utveckling – De sensoriska materielen inbjuder barnet till rörelse, aktivitet. och repetition.
  • Social utveckling – De sensoriska materielen finns endast i ett ex. Barnen lär sig sålunda att ha tålamod och att vänta på sin tur. Ibland arbetar man i grupp kring de sensoriska materielen.
  • Andlig utveckling – Montessorimaterielen skall vara vackert utformad och attraktivt. Genom att sortera och klassificera de sensoriska materielen bygger barnet även upp en inre ordning. Denna får dem att känna sig lugna inombords. Barnet lär sig också att se och förstå upplevelser mer genom de sinnestränande materielen.
  • Psykisk utveckling – Barnet presenteras alltid för materiel som är en lagom utmaning. Detta gör att barnet lär sig och vill gå vidare till större utmaningar. De får ökat självförtroende. Det blir roligt att lära sig.

 

"Barnets första lärare i filosofi är barnets egna händer, fötter och sinnen, menar Rousseau. Det är särskilt de sinnen, med vars hjälp vi orienterar oss i omvärlden, som skall övas: synen, hörseln, känseln." ( Signert, Maria Montessori Anteckningar ur ett liv)

 

Introduktion till språkmateriel

Syftet med språkmateriel

För att kommunicera behöver man ha ett språk. Man behöver inte nödvändigtvis kunna tala för att kommunicera men ord gör det lättare.

"Språket har i huvudsak en social funktion. Dessutom är det en mycket viktig faktor för den kognitiva förmågan eftersom det påverkar vårt tänkande. (Svensson, Barnet, språket och miljön)

Syftet med att ha skriv- och läsinlärning i förskolan inom Montessoripedagogiken är att ta vara på barnets känsliga period för språk som enligt Montessori var mellan 0-6 år. Fram till att barnet blir cirka 6 år har det ett absorberande sinne. Barnet upplever alltså inlärning som naturligt. Det ingår i leken.

"Den egentliga skriv- och läsinlärningen ligger i montessoripedagogiken inom förskolan, beroende på att barnen är mest mottagliga för detta i just den åldern." (Skjöld Wennerström och Bröderman Smeds, Montessoripedagogik i förskola och skola)

Språket har fyra huvudsakliga beståndsdelar:

  • att lyssna
  • att läsa
  • att tala
  • att skriva

Att lyssna och att läsa hör ihop och är båda ett sätt att ta del av andras tankar. Att tala och skriva är båda medel att uttrycka sig själv.

Språkmaterielen är väl genomtänkta i all sin enkelhet och har många gemensamma drag med de sensoriska materielen.

Inom Montessoripedagogiken lärs språk ut i följande ordning:

  • Förberedelse läs- och skrivövningar
  • Rosa materiel – ljudenlig läsning
  • Blått materiel – ord med kort vokal
  • Grönt materiel – ljudstridig läsning

Inom Montessoriverksamhet är lärarna noga med att benämna materielen eller annat vid dess rätta namn. "Lärarna talar inte barnspråk och upprepar inte barnet felsägelser." (Hedlund, Följ barnet)

I Lpfö 98/10 står det att "Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen."

Introduktion till matematik

Syftet med matematikmateriel

Matematik finns överallt runt oss. Syftet med matematikmaterielen är att lära barnen matematik på ett konkret sätt. Innan barnet får matematikmateriel presenterat för sig är det viktigt att barnet fritt får arbeta med alla sina sinnen och med konkreta föremål i sin omgivning. Om ett barn ska kunna förstå och utveckla matematiska begrepp är det viktigt att barnet får en mängd erfarenheter och upplevelser med matematisk innebörd, och att barnet får uppleva det med konkreta föremål med sina sinnen. Det är då barnet bygger en grund, en förståelse för matematiska begrepp.

I det dagliga livet utvecklar barnet indirekt en förståelse för matematik. När barnet t.ex. är med och dukar bordet, bakar, diskar etc. får de erfarenheter som hör hemma inom matematiken. Det krävs dock att det finns en vuxen med som kan hjälpa barnen att fokusera på matematiska aspekter och ge dem det matematiska språket för det de gör. Barnen kan göras uppmärksamma på en rad olika matematiska begrepp som delning, mätning, storlek, värde, proportion, tid och symmetri.

Med hjälp av Montessoris matematikmateriel lär sig barnet på ett sätt som går från konkret till abstrakt. Barnen övar sig att sortera, ordna, para ihop och räkna de konkreta föremålen efter ett bestämt mönster.

Matematikmaterielen är de mest kända och omfattande i Montessoripedagogiken. Montessoris matematikmateriel är uppbyggda som en fortsättning av de sensoriska materielen. Precis som de sensoriska materielen lär sig barnet på ett konkret sätt att förstå det abstrakta.

Som en röd tråd i Montessoripedagogiken går orden lekfullt, aktivt, lustbetonat i alla ämnen. Montessori insåg att barnen tyckte om att plocka med pärlor. Hon insåg att barn tycker om att använda sina händer. Ett av hennes uttryck var "Händerna arbetar och intellektet utvecklas." Pärlor i olika färger, såväl enstaka som kedjor och plattor ingår i hennes pedagogik.

Introduktion till kulturmateriel

Syftet med kulturmateriel

Kulturämnena består av historia, geografi, naturkunskap, musik och konst.

Syftet med Montessoris kulturmateriel är att berika barns medvetande om världen vi lever i. Montessori betonade vikten av att ge barnet en helhetssyn på världen.

Barn som befinner sig i förskoleåldern har nu insett att det finns en värld utanför deras eget hem.

Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal – och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande.

För att barnet ska kunna förstå det historiska perspektivet är det viktigt att det får en känsla för tid. Man kan använda sig av en almanacka där tidens gång blir tydlig. Man använder sig också av olika tidslinjer för dagar, veckor, årstider, månader och år. Inom Montessoriförskolan presenteras även universum och den svarta tidslinjen samt den förhistoriska tidslinjen. Här berättar läraren om hur jorden kom till och vad som hände fram till nutid.

Geografi är vetenskapen om jorden. I geografin kan barnet få en sensorisk upplevelse av de tre elementen jord, luft och vatten genom att själv få hämta dessa i små glasburkar.

Sandpappersgloben och den färglagda globen ger barnet en sensorisk upplevelse av jorden som vi lever på.

I Montessoriförskolan finns flera olika bilder på människor, djur, natur och föremål från olika länder. Det viktiga är inte hur olika alla barn är i världen utan hur lika barnen är.

Biologi är läran om liv.

Inom Montessoripedagogiken har man gott om naturstudier. Barnet får en konkret upplevelse av naturen. Det upplever naturen med sina sinnen. Det upplever årstidsväxlingarna och man plockar ofta med sig saker ifrån naturen för att ställa på naturbordet.

Montessori ansåg att det var viktigt att man lärde barnen att värna om jorden. Barnet ska kunna känna att livet är fantastiskt.

Musik är viktigt inom Montessoripedagogiken. Man kan ge uttryck för tankar och känslor genom att röra sig till musik. Barnets kroppsuppfattning stärks genom rytm och musik.

Konst är också ett sätt att uttrycka tankar och känslor på. Montessori talade om hur viktigt det var att barnet själv fick skapa på sitt eget sätt. Barnet väljer själv uttrycksform.

Montessori talade om "den kosmiska planen". Hon ansåg att allt hade ett samband. Syftet var att skapa harmoni och fred i världen.

Maria Montessoris liv

Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med utvecklingsstörda och socialt missanpassade barn. Hon blev snart övertygad om att barnens problem var av pedagogisk snarare än medicinsk art. Deras tillstånd kunde förbättras med intellektuell stimulans.

Hon kom så småningom att utveckla pedagogiska metoder som kunde tillämpas även för friska barn. Pedagogiken bygger på noggranna observationer av barns utveckling. Arbetsmetoderna växte fram som ett svar på barnens egna behov och intressen. Pedagogiken grundar sig också på en filosofi om alltings samband på jorden och alla individers betydelse.

Maria Montessori märkte att barnens intressen varierar med ålder och mognad, dessutom observerade hon, att intresseförändringar följer ett givet mönster, som är detsamma hos alla barn. Från de allra tidigaste intressena av att äta själv, lära sig gå, prata osv. till intresse för läsning, matematik, rymden osv. Hon fann att barn under sina olika mognadsstadier är speciellt mottagliga av olika slags kunskap. Hon insåg det värdefulla i att ta till vara intresseperioderna, som hon kallade "känsliga" eller "sensitiva" perioder.

Montessori upplevde tre stora krig. Kriget och den fascistiska regimen i Italien gjorde henne mycket intresserad av fred och hur man åstadkommer fred.

"Det är befängt att tro att en sådan människa, som är utrustad med talanger som överträffar naturens, skulle vara holländare eller fransman, engelsman eller italienare. Hon är den nya världsmedborgaren- en medborgare i universum." (Signert, Maria Montessori Anteckningar ur ett liv,)

 

Miljön

"Vuxna beundrar sin omgivning; de kan minnas den och tänka på den. Barnen absorberar den. Det ett barn ser kommer det inte bara ihåg; det blir en del av dess själ."

(Montessori, Barnasinnet)

Inom Montessoripedagogiken talar man om den förberedda miljön, d.v.s. en miljö som är hundra procent anpassad till barnet.

I Montessoriförskolan utgår man ifrån barnets absorberande förmåga, känsliga perioder och att de lär via egna erfarenheter. Rummen i förskolan ska inredas på så sätt att alla olika intresseområden har sitt eget avgränsade område. Vid varje ämnesområde ska det finnas hyllor anpassade efter barnens nivå, liksom lämpliga möbler i barnhöjd eller golvutrymme. Om det finns en ökande svårighetsgrad bland något av materielen så ska de ställas i den ordning som de bör arbetas med. Tavlor och andra väggbonader sätts i barnens höjd.

Föremål ska i möjligaste mån vara riktiga som t.ex. verktyg. Det är ju inte lätt att spika med en plasthammare.

Miljön bör även vara vacker och estetisk tilltalande. Det bör finnas levande växter som barnen är med och sköter om. Detta utvecklar deras känsla för ansvar.

Två nyckelord för den förberedda miljön är ordning och struktur. Detta hjälper barnet att skapa en inre ordning.

Utomhusmiljön bör ge barnet utrymme för rörelse, klättring, spring, lek och att utforska naturen.

Den förberedda miljön ska stimulera barnets:

  • fysiska utveckling
  • kognitiva utveckling
  • språkliga utveckling
  • emotionella utveckling
  • sociala utveckling
  • andliga utveckling

I en förberedd miljö bör miljön ge utrymme till rörelse. Detta hjälper barnet att utveckla sin grovmotorik. De praktiska vardagsövningarna och de sensoriska materielen hjälper barnet att utveckla finmotoriken.

Montessorimaterielen stimulerar barnens kognitiva och intellektuella utveckling. "Händerna arbetar och intellektet utvecklas."

I den förberedda miljön har barnet möjlighet att arbeta med materielen när och hur ofta han/hon själv vill. Barn lär sig genom att repetera saker om och om igen.

Barnets språkutveckling börjar mycket tidigt. En del säger att det börjar redan inne i magen.

I Montessoriförskolan är lärarna noga med att benämna materielen eller annat vid dess rätta namn. Detta hjälper barnet i sin språkutveckling.

Stämningen på Montessoriförskolan är viktig för barnets lust att lära sig. Atmosfären ska vara varm och pedagogerna ska vara tillmötesgående, lyhörda och se till varje barns behov.

Det ska råda en ordning och finnas rutiner på Montessoriförskolan. "Yttre ordning ger inre ordning." Detta gynnar den emotionella utvecklingen.

I Montessoriförskolan väljer barnen om de vill arbeta i grupp eller enskilt. De arbetar i åldersblandade grupper. Eftersom all Montessorimateriel endast finns i ett exemplar utvecklas barnen socialt genom att de får lära sig att vänta på sin tur.

För att stimulera barns andliga utveckling är det viktigt att det råder en yttre ordning. Miljön och materielen bör vara vackra i sin utformning. Det är viktigt att materielen komplett, hel och attraktiv. Det ska bara finnas ett exemplar av varje materiel. Detta stimulerar inte bara den sociala utvecklingen utan även den andliga.

Lärarens förhållningsätt

Läraren har en oerhört viktig roll i Montessoriverksamheten. Genom hennes noggranna observationer lär hon känna barnen och kan hjälpa dem i sin utveckling.

Hon bör veta när hon ska vara aktiv och när hon ska dra sig tillbaka och låta barnet hjälpa sig självt, eftersom hennes roll inte är att förmedla kunskap utan att hjälpa barnet att hitta kunskap.

Det är bra att ha Montessoris ord i tankarna "Hjälp mig att göra det själv."

En bra Montessorilärare skulle enligt Montessori vara lite av en vetenskapsman, lite av en betjänt och ett helgon.

Med vetenskapsman menade hon att läraren skulle observera barnen, föra checklista och dra slutsatser av dessa.

Likheten med en betjänt menade hon var att man bara skulle finnas då man behövdes. Efter att ha utfört sitt arbete med att presentera en uppgift för barnet skulle hon liksom en betjänt dra sig tillbaka och endast observera.

Med helgon menade Montessori att man skulle tro på barnen att de kan och vill lära sig och försöka att tycka om alla barn.

"Barn som är destruktiva och stör andra barn, måste läraren ägna ett alldeles särskilt kärleksfullt intresse. De tar ofta lång tid på sig att bli normaliserade."

(Ritchey, Småbarnsmontessori)

Observationer utgör grunden i Montessoripedagogiken. Det är oerhört viktigt att läraren gör noggranna observationer av barnen så att hon förstår var de befinner sig i sin utveckling och även i vilken sensitiv period barnet befinner sig i.

Maria Montessori ansåg att barnet är extra känsligt för att utveckla en speciell egenskap under en viss period. Det är viktigt att känna till när barnet befinner sig i dessa sensitiva perioder eftersom en sensitiv period är övergående. Om barnet inte stimuleras med rätt stimulans under denna period försvinner den ökade känsligheten att utveckla det som är speciellt för just denna period.

"Dessa perioder är övergående och avser förvärvande av en viss egenskap. Då denna en gång utvecklats, försvinner den motsvarande känsligheten. Sålunda frambringas varje karaktäristisk egenskap med hjälp av en impuls, en övergående känslighet, som räcker under tillväxtens begränsade tid, det vill säga, under motsvarande känsliga perioden."

(Signert, Maria Montessori Anteckningar ur ett liv)

Det är viktigt att läraren känner till hur Montessori delade in de sensitiva perioderna. De delas in följande:

  • motorik (0-4 år)
  • ordning (c:a 1-3 år)
  • små detaljer (1-2 år)
  • lära med alla sinnen (0-c:a 5 år)
  • det sociala livet (2,5-4,5 år)
  • språket (0-6 år)

 

En av lärarens uppgifter är att hjälpa barnet att nå normalisering. Det betyder ungefär att nå inre harmoni. Här blir lärarens roll att vara som en handledare för barnet, en länk mellan barnet och miljön.

För att ett barn ska bli normaliserad krävs det att barnet hittar koncentrationen så att det kan få en inre ro. Då läraren upptäcker detta är det viktigt att hon inte avbryter utan håller sig lite på avstånd.

"Handla som om barnet inte existerar så snart koncentrationen är ett faktum."

(Montessori, Barnasinnet)